Vilken sugig dag det blev. Jag hatar det här. Jag kan vara så jävla destruktiv & tänka sjukt mörka tankar, & jag tycker inte om det. Det känns som att det alltid kommer en svacka efter att man har mått relativt bra ett tag. Varför? Varför kan man inte bara få vara glad? Eller i alla fall ha ett jämnt humör & inte vara hobbymanodepressiv. Åååh. & när jag väl börjar tänka på nåt dåligt så fortsätter det bara & man tänker på allt dåligt som nånsin hänt & på allt dåligt som kommer att hända. Eller snarare på allt man aldrig kommer att få uppleva.


Men jag är störd & äcklig.

Hej.