Jag fattar inte hur jag & min mamma kan vara så jävla olika? Vi är inte på samma nivå nånstans. Vi är nästan aldrig eniga om nånting & kan bli sjukt irriterade på varann på en millisekund. Hon fattar inget! & hon tycker väl säkerligen att jag inte fattar nåt heller. Det är så jävla jobbigt. Det känns som att det enda hon gör är påpekar fel & gnäller. EXCUSE ME FOR LIVING! Hon får väl skylla sig själv att hon gjorde mig om det enda jag är is pain in her ass.

NU ÅSKAR DET! Är nog min vrede, ehe.

Nämen .. Jag kommer verkligen inte överens med min mamma & det är sjukt påfrestande att bo här all summer. Men som tur är, är den inte speciellt lång. :p Är bara så avis på alla som är bästisar med sina mammor & har föräldrar som lyssnar. Det har fan aldrig mina gjort.

Jag ska bli världens bästa mamma när det är dags! Det svär jag på. Ska aldrig underskatta mina barn eller se ner på dom.

Man ska behandla andra så som man vill bli behandlad själv.