Kvällers!

Har (återigen) börjar fundera på det här med pluggeriet .. & jag tror seriöst att hela grejen med att studera inte alls är min grej. Ska man ha ångest 4 veckor innan ett arbete ska in, ligga sömnlös på nätterna & tänka på allt man har att göra i skolan 24/7? Jag tror inte att jag är byggd för att plugga. Är alldeles för lättstressad & får panik så fort jag får en ny uppgift, tror alltid det värsta ÄVEN fast jag vet att jag egentligen klarar av det, bara jag försöker. Men jag känner inte ens nån lust att försöka. Ska man känna så? Jag skulle nog älska att jobba som lärare men vafan .. Leva på lånade pengar 3½ år till känns inte okej. Man kan knappt spara nåt & man vet att måste betala tillbaka varenda korvöre ungefär. Sugigt är bara förnamnet!

Har ju påbörjat 2 utbildningar förut & med dom har det gått samma väg. Det kanske är ett tecken? Heh. Tänkte nåt i stil med att det här skulle bli nån form av "3:e gången gillt" men jag börjar misstänka att det inte gäller mig.

Tänk att få tjäna EGNA pengar, att komma hem efter jobbet & ha fritid! Slippa klumpen i magen när man tänker på alla böcker som ska läsas till ett visst datum & slippa inlämningsuppgifter på minst 2 sidor med enkla radavstånd & fontstorlek 12. Fast jag gillar ju att skriva .. Dock så gillar jag inte press, för då kan jag inte skriva.

Fy faan.

Jag sover på saken.